Hockeytankar från ingenstans

När man minst anar det kommer de. Tankarna på hockey alltså. Igår (igår var det den 6/7 2010) hade jag en heldag vid min favoritälv nere i Dalarna. Fiskade i åtta timmar. Väl tillbaka i stugan så kunde jag inte motstå frestelsen att gå ner till min brygga och ta ett härligt dopp i sjön.

http://www.sundsvallfans.se/global/img/artikelbilder/klack_boden_1996.jpg

Sveriges snyggaste klack. Boden 1996.

När jag stod där på bryggan i kvällssolen och torkade mig med en av de från hemmet i Sundsvall kasserade handdukarna så började jag helt omotiverat att tänka på 90-talets Kirunaresor. När jag synade den knallgula handduken lite närmare visade det sig vara en av alla de souvenirer man av någon glad anledning köpt på sig runt om i landet. ”Miners” stod det i rött tryck. Team Kiruna Miners var ju deras namn.

Alla de Kirunaresor vi gjorde var på något sätt kulmen på en fantastisk supportertid för Sundsvall Fans. Under den här perioden kom många supportrar till, medlemsskaran ökade i rasande takt och vi hade stor buss till väldigt många bortamatcher under åren 96-99. Att hitta tillbaka till den nivån blir naturligtvis omöjligt. Dels var seriesystemet annorlunda med fler matcher i närheten (även om vi idag inte har någon match som i mil räknat ligger längre bort än Kiruna) dels var Sundsvalls ställning i vårt distrikt betydligt högre satt i förhållande till Timrå IK. Vi var helt enkelt det hetare laget i distriktet under den perioden, vilket också avspeglade sig i resorna. Vi hade stor buss till Kiruna vid tre tillfällen. Verkligen anmärkningsvärt. Dessutom dubbla minibussar vid två tillfällen. Vi hade tre bussar till Play Off 1 matchen borta mot Boden.

http://www.sundsvallfans.se/global/img/artikelbilder/klack_saik_1999.jpg

Två busslass glädje. Skellefteå 1999.

Så vart vill jag komma med detta resonemang? Att allt var bättre förr? Verkligen inte. Jag vill bara påvisa vad som händer när Sundsvall Hockey har medgång, vi är ju inte så vana vid det. Själv brukar jag kalla mig motgångssupporter. I medgång drar en enorm kraft i gång i vår förening. Självklart finns det en stark kraft även i motgång, annars existerade inte förening. Men i medgång gäller det att så för att sedan skörda, det var lite så vi jobbade på 90-talet. Vi sådde.

Och nu har vi ett utomordentligt läge att så. Så ett frö hos gamla legender, så ett frö hos vänner och bekanta och hos de riktiga medgångssupportrarna. Skapa ett intresse och en nyfikenhet på laget. Själv känner jag ett sug efter Sundsvall Hockey som jag inte känt på fyra-fem år. Jag tycker att allt rullat på i exakt samma tonart, inga höjningar, men ruggigt nära en sänkning efter årets säsong.

Och det var då jag vaknade till. Känslan i mig efter att degraderingen var ett faktum var naturligtvis sorg, men den känsla som dominerade var vrede och revanschlusta. Främst över min egen usla insats under de senaste säsongerna men även över föreningens kroniska tillbakagång. Från Play Off-lag till mittenlag till bottenlag till nedflyttning. Det kändes som att ”nu får det vara nog”.
http://www.sundsvallfans.se/global/img/artikelbilder/buss_boden_1996.jpg

En busslast sundsvallare på väg till Boden, 1996.

Kan vi sprida den här känslan, som jag vet gror hos väldigt många Sundsvall Fans, så kan nästa säsong bli riktigt rolig, även om vi får utgå från att vi, med de förutsättningar som vi getts, kommer att slåss för nytt kontrakt. Men vi ska göra det med raka ryggar och en stolthet, samma stolthet som fanns under 90-talets heta period. Och med ställa upp menar jag nödvändigtvis inte att ställa sig i klacken, även om det naturligtvis också välkomnas, utan jag menar att börja bry sig igen, gå på matcherna, prata hockey, haussa matcherna mm. Själv kommer jag aldrig att bli en klackmänniska igen, förutom något enstaka undantag. Jag har gjort mina drygt 15 år där och ser verkligen upp till alla som engagera sig och bidrar till ett levande Gärdehof! Bidra ni också i vinter, på det sätt ni känner för.

Huvudsaken att ”Sundsvall Hockey-andan” börjar gro igen. Den kan ta oss en bit på vägen! Gärdehof i vinter – var på plats!

Kommentarer

Logga in på forumet för att kunna kommentera.

DeeJam
Tuesday den 27 July, 2010.

Klassiska resor. Stämningen i Skellefteå 1999, Ferrum i Kiruna, läktaren i Ö-vik. Vilka minnen!
Det viktigaste är att vi håller uppe intresset för supporterklubben och för Sundsvall Hockey. Dubbla bussar fyller vi fortfarande ett par gånger om året.

Jonas
Tuesday den 27 July, 2010.

DeeJam: Det jag ville belysa var vilken kraft det finns bland supportrarna och att det på den tiden var stor buss till i stort sett alla bortamatcher. Inte att någon skulle göra ett sämre jobb idag, däremot är ju som sagt förutsättningarna lite annorlunda!

Löken
Tuesday den 27 July, 2010.

DeeJam: Vi hade ingen resa senaste säsongen med dubbla (stor)bussar vad jag kan minnas. Var väl bara en resa som vi hade storbuss och det var den till Örebro eller minns jag helt galet?